Vargar ska bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar.
Kalvar och unga lejon och gödboskap ska vara tillsammans,
och en liten pojke ska valla dem.
Jesaja 11-6

  förnybar energi     tech     oberoende nyheter     tro på Gud     hälsa     kultur     trädgård     den nya världsordningen  
      Carl Grindes webbsida     

1 Mosebok - kapitel 44-50


Om hur hela Josefs familj återförenas, alla hans bröder och deras fader Jakob - Israel i Egypten. Detta är hur israeliterna kom och slog sig ner i Egypten. Josef var tillsyningsman över hela Egypten, förman direkt under Farao. Gud räddade människorna från svält genom Josefs ledning som såg till att säd samlades i överflöd under de sju bördiga åren. Slutligen blir Josefs dröm sann som Gud hade gett honom som en ung man, hela hans familj bugade sig inför honom.
1 Mosebok - kapitel 44-50

Sammanställt av: Carl Grinde Datum: 2 April 2016
1917 års Bibelöversättning översatt till modern svenska
Även återgiven text från länkade sidor
Uppdaterad 5 April 2016



1 Mosebok 44
Därefter bjöd han sin hovmästare och sade: »Fyll männens säckar med säd, så mycket de kan rymma, och lägg vars och ens pengar överst i hans säck.
Och min bägare, silverbägaren, ska du lägga överst i den yngstes säck, även med pengarna för hans säd.» Och han gjorde som Josef hade sagt.
Om morgonen, då det blev ljust, fick männen fara med sina åsnor.
Men när de hade kommit ett litet stycke utom staden, sade Josef till sin hovmästare: »Stå upp och sätt efter männen; och när du hinner upp dem, så säg till dem: 'Varför haven ni lönat gott med ont?
Det är ju just den bägaren som min herre drinter ur, och som han brukar spå med. Det är en ond gärning ni har gjort.'»
När han nu hann upp dem, sade han detta till dem.
Då svarade de honom: »Varför talar min herre så? Aldrig, att dina tjänare skulle göra sådant!
De pengar som vi fann överst i våra säckar har vi ju fört tillbaka till dig från Kanaans land. Hur skulle vi då kunna vilja stjäla silver eller guld ur din herres hus?
Den bland dina tjänare, som den finns hos, han ska dö; därtill vill vi andra bli min herres slavar.»
Han svarade: »Ja, låt det bli som ni har sagt; den som den finns hos, han ska bli min slav. Men ni andra ska vara utan skuld.»
Och de skyndade sig att lyfta ner var och en sin säck på jorden, och öppnade var och en sin säck.
Och han började att söka hos den äldste och slutade hos den yngste; och bägaren fanns i Benjamins säck.
Då rev de sönder sina kläder och lastade åter var och en sin åsna och vände tillbaka till staden.
Och Juda och hans bröder gick in i Josefs hus, där denne ännu var kvar; och de föll ner till jorden för honom.
Då sade Josef till dem: »Vad har ni gjort! Förstod in inte att en man sådan som jag kan spå?»
Juda svarade: Vad ska vi säga till min herre, vad ska vi tala, och hur ska vi rättfärdiga oss? Gud har funnit dina tjänares missgärning. Se, vi är min herres trälar, vi andra såväl som den som bägaren har blivit funnen hos.»
Men han sade: »Aldrig att jag skulle göra så! Den som bägaren har blivit funnen hos, han ska bli min salv. Men ni andra får i frid fara hem till er fader.»
Då trädde Juda fram till honom och sade: »Hör mig, herre; låt din tjänare tala ett ord inför min herre, och må din vrede inte upptändas mot din tjänare; för du är som Farao.
Min herre frågade sina tjänare och sade: 'Har ni er fader eller någon bror ännu där hemma?'
Och vi svarade min herre: 'Vi har en åldrig fader och en son till honom, en som är född på hans ålderdom och ännu är ung; men en bror till denne är död, så att bara han är kvar efter sin moder, och hans fader har honom kär.'
Då sade du till dina tjänare: 'För honom hit ned till mig, så att jag kan låta mitt öga vila på honom.'
Och vi svarade min herre: 'Ynglingen kan inte lämna sin fader, för om han lämnade sin fader, så skulle denne dö.'
Men du sade till dina tjänare: 'Om er yngste bror inte följer med er hit ner, så får ni inte mer komma inför mitt ansikte.'
När vi därefter hade kommit hem till din tjänare, min fader, berättade vi för honom vad min herre hade sagt.
Och när sedan vår fader sade: 'Åk tillbaka och köp litet säd till mat åt oss',
svarade vi: 'Vi kan inte fara dit ner; endast på det villkoret vill vi fara, att vår yngste bror följer med oss; för vi får inte komma inför mannens ansikte om vår yngste bror inte är med oss.
Men din tjänare, min fader, sade till oss: 'Ni vet själva att min hustru har fött åt mig två söner,
och den ene gick bort ifrån mig, och jag sade: han är helt säkert ihjälriven. Och jag har inte sett honom sedan den tiden.
Om ni nu tar också denne ifrån mig och någon olycka händer honom, så ska ni föra mina grå hår med jämmer ner i dödsriket.'
Om jag alltså kommer hem till din tjänare, min fader, utan att vi har med oss ynglingen, som vår faders hjärta är så fäst vid,
då blir det hans död, när han ser att ynglingen inte är med; och dina tjänare skulle så bringa din tjänares, vår faders, grå hår med sorg ner i dödsriket.
För jag, din tjänare, har lovat min fader att ansvara för ynglingen och har sagt, att om jag inte för denne till honom igen, så vill jag vara en syndare inför min fader i all min tid.
Låt nu därför din tjänare stanna kvar hos min herre som slav, i ynglingens ställe, men låt ynglingen fara hem med sina bröder.
För hur skulle jag kunna fara hem till min fader utan att ha ynglingen med mig? Jag klarar inte se den jämmer som då skulle komma över min fader.»
1 Mosebok 44

1 Mosebok 45
Då kunde Josef inte längre behärska sig inför alla dem som stod omkring honom. Han ropade: »Gå ut härifrån allihop!.» Och ingen fick stanna inne hos Josef, när han gav sig till känna för sina bröder.
Och han brast ut i högljudd gråt, så att egyptierna hörde det; också Faraos husfolk hörde det.
Och Josef sade till sina bröder: »Jag är Josef. Lever min fader ännu?» Men hans bröder kunde inte svara honom, så förskräckta blev de för honom.
Då sade Josef till sina bröder: »Kom hitfram till mig.» Och när de kom fram, sade han: »Jag är Josef, er bror, som ni sålde till Egypten.
Men var nu inte bedrövade och gräm er inte däröver att ni har sålt mig hit: för för att bevara människors liv har Gud sänt mig hit före eder.
I två år har nu hungersnöd varit i landet, och ännu återstår fem år under vilka man varken ska plöja eller skörda.
Men Gud sände mig hit före er, för att ni skulle bli kvar på jorden och behållas vid liv, ja, till räddning för många.
Så har nu inte ni sänt mig hit, utan Gud; och han har gjort mig till Faraos högste rådgivare och till en herre över hela hans hus och till en furste över hela Egyptens land.
Skynda er nu och far hem till min fader, och säg till honom: 'Så säger din son Josef: Gud har satt mig till en herre över hela Egypten; kom ner till mig, dröj inte.
Du ska få bo i landet Gosen och vara mig nära, du med dina barn och barnbarn, dina får och fäkreatur och allt vad som tillhör dig.
Jag vill där försörja dig -- för ännu återstår fem hungerår -- så att varken du eller ditt hus eller någon som hör dig till ska lida nöd.
Ni ser ju med egna ögon, också min bror Benjamin ser med egna ögon, att det är jag, som med egen mun talar till er.
Berätta nu för min fader om all min härlighet i Egypten och om allt vad ni har sett, och skynda er att föra min fader hit ner.»
Så föll han sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals.
Och han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Sedan samtalade hans bröder med honom.
När nu det ryktet spordes i Faraos hus, att Josefs bröder hade kommit, behagade detta Farao och hans tjänare väl.
Och Farao sade till Josef: »Säg till dina bröder: 'Detta ska ni göra: lasta era djur och far hem till Kanaans land;
hämta så er far och ert folk och kom hit till mig, så ska jag ge er det bästa som finns i Egyptens land, och ni ska få äta av landets fetma.'
Alltså ber jag dig nu att säga: 'Detta skolen ni göra: ta er vagnar i Egyptens land för era späda barn och edra hustrur, och hämta er fader och kom hit.
Och bekymra er inte om ert bohag; för det bästa som finnes i hela Egyptens land ska höra er till.'»
Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar, efter Faraos befallning, och gav dem kost för resan.
Och han gav åt dem alla var sin högtidsdräkt, men åt Benjamin gav han tre hundra siklar silver och fem högtidsdräkter.
Och han sände även gåvor till sin far: tio åsnor, lastade med det bästa Egypten hade, och tio åsninnor, lastade med säd och bröd och andra livsmedel åt hans fader för resan.
Därefter lät han sina bröder fara, och de begav sig iväg; och han sade till dem: »Gräla inte på vägen.»
Så for de upp från Egypten och kom till sin fader Jakob i Kanaans land;
och de berättade för honom och sade: »Josef lever ännu, och han är en furste över hela Egyptens land.» Då greps hans hjärta av vanmakt, för han kunde inte tro dem.
Men när de talade om för honom allt vad Josef hade sagt till dem, och när han såg vagnarna som Josef hade sänt för att hämta honom, då fick deras fader Jakobs ande åter liv.
Och Israel sade: »Det är nog; min son Josef lever ännu. Jag vill fara och se honom, innan jag dör.»
1 Mosebok 45

1 Mosebok 46
Och Israel bröt upp med allt vad honom tillhörde. Och när han kom till Beer-Seba, offrade han slaktoffer åt sin fader Isaks Gud.
Och Gud talade till Israel i en syn om natten; han sade: »Jakob! Jakob!» Han svarade: »Här är jag.»
Då sade han: »Jag är Gud, din faders Gud; frukta inte för att åka ner till Egypten, för där ska jag göra dig till ett stort folk.
Jag ska själv åka ner med dig till Egypten, jag ska också föra dig åter upp därifrån; och Josefs hand ska tillsluta dina ögon.»
Och Jakob bröt upp från Beer-Seba; och Israels söner satte sin fader Jakob och sina späda barn och sina hustrur på vagnarna som Farao hade sänt för att hämta honom.
Och de tog sin boskap och de ägodelar som de hade förvärvat i Kanaans land och kom så till Egypten, Jakob och alla hans avkomlingar med honom.
Sina söner och sonsöner, sina döttrar och sondöttrar, alla sina avkomlingar, förde han med sig till Egypten.
Dessa är namnen på Israels barn som kom till Egypten: Jakob och hans söner. Jakobs förstfödde var Ruben,
och Rubens söner var Hanok, Pallu, Hesron och Karmi.
Simeons söner var Jemuel, Jamin, Ohad, Jakin, Sohar och Saul, den kananeiska kvinnans son.
Levis söner var Gerson, Kehat och Merari.
Judas söner var Er, Onan, Sela, Peres och Sera -- men Er och Onan dogo i Kanaans land -- och Peres' söner var Hesron och Hamul.
Isaskars söner var Tola, Puva, Job och Simron.
Sebulons söner var Sered, Elon och Jaleel.
Dessa var Leas söner, de som hon födde åt Jakob i Paddan-Aram; hon födde även dottern Dina åt honom. Söner och döttrar utgjorde tillsammans trettiotre personer.
Gads söner var Sifjon och Haggi, Suni och Esbon, Eri och Arodi och Areli.
Asers söner var Jimna, Jisva, Jisvi och Beria; och deras syster var Sera; men Berias söner var Heber och Malkiel.
Dessa var söner till Silpa, som Laban hade givit åt sin dotter Lea, och dessa födde hon åt Jakob, sexton personer.
Rakels, Jakobs hustrus, söner var Josef och Benjamin.
Och de söner som föddes åt Josef i Egyptens land var Manasse och Efraim; de föddes åt honom av Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On.
Och Benjamins söner var Bela, Beker och Asbel, Gera och Naaman, Ehi och Ros, Muppim och Huppim och Ard.
Dessa var Rakels söner, de som föddes åt Jakob, tillsammans fjorton personer.
Dans söner var Husim.
Naftalis söner var Jaseel, Guni, Jeser och Sillem.
Dessa var söner till Bilha, som Laban hade givit åt sin dotter Rakel, och dessa födde hon åt Jakob, tillsammans sju personer.
De som kom med Jakob till Egypten, de som hade utgått från hans höft, utgjorde alla tillsammans sextiosex personer, förutom Jakobs sonhustrur.
Och Josefs söner, vilka föddes åt honom i Egypten, var två. De personer av Jakobs hus, som kom till Egypten, utgjorde tillsammans sjuttio.
Och han sände Juda framför sig till Josef, för att denne skulle visa honom vägen till Gosen. Så kom de till landet Gosen.
Och Josef lät spänna för sin vagn och for upp till Gosen för att möta sin fader Israel. Och när han kom fram till honom, föll han honom om halsen och grät länge vid hans hals.
Och Israel sade till Josef: »Nu vill jag gärna dö, sedan jag har sett ditt ansikte och sett att du ännu lever.»
Därefter sade Josef till sina bröder och sin faders folk: »Jag vill fara upp och berätta för Farao och säga till honom: 'Mina bröder och min faders folk, som hittills har bott i Kanaans land, har kommit till mig.
Och dessa män är fårherdar, för de har idkat boskapsskötsel; och sina får och fäkreatur och allt vad de äger har de fört med sig.'
När sedan Farao kallar er till sig och frågar: 'Vad är ert yrke?',
ska ni svara: 'Vi, dina tjänare, har arbetat boskapsskötsel från vår ungdom ända till nu, vi såväl som våra fäder.' Så ska ni få bo i landet Gosen; för alla fårherdar är en styggelse för egyptierna.»
1 Mosebok 46

1 Mosebok 47
Och Josef kom och berättade för Farao och sade: »Min fader och mina bröder har kommit från Kanaans land med sina får och fäkreatur och allt vad de äger; och de är nu i landet Gosen.»
Och han hade bland sina bröder tagit ut fem män; dem ställde han fram inför Farao.
Då frågade Farao hans bröder: »Vad är ert yrke?» De svarade Farao: »Dina tjänare är fårherdar, som också våra fäder har varit.»
Och de sade ytterligare till Farao: »Vi har kommit för att bo någon tid här i landet; för dina tjänare hade intet bete för sina får, eftersom hungersnöden är så svår i Kanaans land. Så låt nu dina tjänare bo i landet Gosen.»
Då sade Farao till Josef: »Din fader och dina bröder har alltså nu kommit till dig.
Egyptens land ligger öppet för dig; i den bästa delen av landet ska du låta din fader och dina bröder bo. Må de bo i landet Gosen, och ifall du vet om några bland dem att de är dugande män, så sätt dessa till uppsyningsmän över min boskap.»
Sedan hämtade Josef sin fader Jakob och förde honom fram inför Farao, och Jakob hälsade Farao.
Men Farao frågade Jakob: »Hur hög är din ålder?»
Jakob svarade Farao: »Min vandringstid har varat ett hundra trettio år. Få och onda har mina levnadsår varit, de når inte upp till antalet av mina fäders levnadsår under deras vandringstid.»
Och Jakob tog avsked av Farao och gick ut ifrån honom.
Men Josef lät sin fader och sina bröder bo i Egyptens land och gav dem besittning där, i den bästa delen av landet, i landet Rameses, som Farao hade bjudit.
Och Josef försörjde sin fader och sina bröder och hela sin faders hus, och gav var och en underhåll efter antalet av hans barn.
Men ingenstans i landet fanns bröd, för hungersnöden var mycket svår, så att Egyptens land och Kanaans land led svårt av hunger.
Och för den säd som folket köpte samlade Josef till sig alla pengar som funnos i Egyptens land och i Kanaans land; och Josef lät föra pengarna in i Faraos hus.
Men när pengarna tog slut i Egyptens land och i Kanaans land, kom alla egyptier till Josef och sade: »Ge oss bröd; inte vill du väl att vi ska dö i din åsyn? Vi har ju inga pengar mer.»
Josef svarade: »För hit er boskap, så ska jag ge er bröd i utbyte mot er boskap, om ni inte mer har några pengar.»
Då förde de sin boskap till Josef, och Josef gav dem bröd i utbyte mot deras hästar, får, fäkreatur och åsnor. Så underhöll han dem det året och gav dem bröd i utbyte mot all deras boskap.
Så gick detta år till ända. Men det följande året kom de åter till honom och sade till honom: »Vi vill inte dölja det för min herre: pengarna är slut, och den boskap vi ägde har kommit i min herres ägo; inget annat finns nu kvar att ge åt min herre än våra kroppar och vår jord.
inte vill du att vi ska förgås inför dina ögon, vi med vår åkerjord? Köp oss och vår jord för bröd, så vilja vi med vår jord bli Faraos trälar; ge oss bara utsäde, så att vi kan leva och inte dör, och för att jorden inte ska läggas öde.»
Då köpte Josef all jord i Egypten åt Farao; för egyptierna sålde var och en sin åker, eftersom hungersnöden så svårt tryckte dem. Så blev jorden Faraos egendom.
Och folket förflyttade han till städerna, från den ena ändan av Egyptens område till den andra.
Det var bara prästernas jord som han inte köpte, för prästerna hade sitt bestämda underhåll av Farao, och de levde av det bestämda underhåll som Farao gav dem; därför behövde de inte sälja sin jord.
Och Josef sade till folket: »Se, jag har nu köpt er och er jord åt Farao. Där har ni utsäde; beså nu jorden.
Och när grödan kommer in, ska ni ge en femtedel åt Farao; men fyra femtedelar ska ni själva ha till utsäde på åkern och till föda för er och dem som ni har i edra hus och till föda för edra barn.»
De svarade: »Du har behållit oss vid liv; låt oss finna nåd för min herres ögon, så vill vi vara Faraos trälar.»
Så gjorde Josef det till en stadga, som ännu i dag gäller för Egyptens jord, att man skulle ge femtedelen åt Farao. Endast prästernas jord blev inte Faraos egendom.
Så bodde nu Israel i Egyptens land, i landet Gosen; och de fick sina besittningar där och var fruktsamma och förökade sig storligen.
Och Jakob levde sjutton år i Egyptens land, så att hans levnadsålder blev ett hundra fyrtiosju år.
Då nu tiden närmade sig att Israel skulle dö, kallade han till sig sin son Josef och sade till honom: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, så lägg din hand under min länd och lova att visa mig din kärlek och trofasthet därmed att du inte begraver mig i Egypten;
utan, när jag har gått till vila hos mina fäder, ska du föra mig från Egypten och begrava mig i deras grav.» Han svarade: »Jag ska göra som du har sagt.»
Men han sade: »Ge mig din ed på det.» Och han gav honom sin ed. Då tillbad Israel, böjd mot sängens huvudände.
1 Mosebok 47

1 Mosebok 48
En tid härefter blev det sagt till Josef: »Din fader är nu sjuk.» Då tog han med sig sina båda söner, Manasse och Efraim.
Och man berättade för Jakob och sade: »Din son Josef har nu kommit till dig.» Då tog Israel styrka till sig och satte sig upp i sängen.
Och Jakob sade till Josef: »Gud den Allsmäktige uppenbarade sig för mig i Lus i Kanaans land och välsignade mig
och sade till mig: 'Se, jag ska göra dig fruktsam och föröka dig och låta skaror av folk komma av dig, och ska ge åt din säd efter dig detta land till evärdlig besittning.'
Dina båda söner, som är födda åt dig i Egyptens land, innan jag kom hit till dig i Egypten, de ska nu vara mina: Efraim och Manasse ska vara mina, likasom Ruben och Simeon.
Men de barn som du har fött efter dem skola vara dina; de ska bära sina bröders namn i dessas arvedel.
Se, när jag kom från Paddan, dog Rakel ifrån mig i Kanaans land, under resan, då det ännu var ett stycke väg fram till Efrat; och jag begrov henne där vid vägen till Efrat.» Stället heter nu Bet-Lehem.
Då nu Israel fick se Josefs söner, sade han: »Vilka är dessa?»
Josef svarade sin fader: »Det är mina söner, som Gud har givit mig här.» Då sade han: »För dem hit till mig, på det att jag må välsigna dem.»
Och Israels ögon var skumma av ålder, så att han inte kunde se. Så förde han dem då fram till honom, och han kysste dem och tog dem i famn.
Och Israel sade till Josef: »Jag hade inte tänkt att jag skulle få se ditt ansikte, men nu har Gud låtit mig se till och med avkomlingar av dig.»
Och Josef förde dem bort ifrån hans knän och föll ner till jorden på sitt ansikte.
Sedan tog Josef dem båda vid handen, Efraim i sin högra hand, till vänster framför Israel, och Manasse i sin vänstra hand, till höger framför Israel, och förde dem så fram till honom.
Men Israel räckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, fastän han var den yngre, och sin vänstra hand på Manasses huvud; han lade alltså sina händer korsvis, för Manasse var den förstfödde.
Och han välsignade Josef och sade: »Den Gud inför vilken mina fäder, Abraham och Isak, har vandrat, den Gud som har varit min herde från min födelse ända till denna dag,
den ängel som har förlossat mig från allt ont, han välsigne dessa barn; och må de uppkallas efter mitt och mina fäders, Abrahams och Isaks, namn, och må de föröka sig och bli talrika på jorden.»
Men när Josef såg att hans fader lade sin högra hand på Efraims huvud, irriterade det honom, och han fattade sin faders hand och ville flytta den från Efraims huvud på Manasses huvud.
Och Josef sade till sin fader: »inte så, min fader; denne är den förstfödde, lägg din högra hand på hans huvud.»
Men hans fader ville inte; han sade: »Jag vet det, min son, jag vet det; också av honom ska ett folk komma, också han ska bli stor; men hans yngre bror ska dock bli större än han, och hans avkomma ska bli ett talrikt folk.»
Så välsignade han dem på den dagen och sade: »Med ditt namn ska Israel välsigna, så att man ska säga: Gud göre dig lik Efraim och Manasse.» Så satte han Efraim framför Manasse.
Och Israel sade till Josef: »Se, jag dör; men Gud ska vara med er och föra er tillbaka till edra fäders land.
Och utöver vad jag giver dina bröder giver jag dig en särskild höjdsträcka som jag med mitt svärd och min båge har tagit från amoréerna.» »Sikem».
1 Mosebok 48

1 Mosebok 49
Och Jakob kallade sina söner till sig och sade: Församlen eder, på det att jag må förkunna er vad som ska hända er i kommande dagar:
Kommen tillhopa och hören, I Jakobs söner; hören på er fader Israel.
Ruben, min förstfödde är du, min kraft och min styrkas förstling, främst i myndighet och främst i makt.
Du sjuder över som vatten, du ska inte bli den främste, för du besteg din faders läger; då gjorde du vad skändligt var. Ja, min bädd besteg han!
Simeon och Levi är bröder; deras vapen är våldets verktyg.
Min själ inlåte sig ej i deras råd, min ära tage ingen del i deras samkväm; för i sin vrede dräpte de män, och i sitt överdåd stympade de oxar.
Förbannad vare deras vrede, som är så våldsam, och deras grymhet, som är så hård! Jag ska förströ dem i Jakob, jag ska förskingra dem i Israel.
Dig, Juda, dig ska dina bröder prisa; din hand ska vara på dina fienders nacke, för dig ska din faders söner buga sig.
Ett ungt lejon är Juda; från rivet byte har du dragit dit upp, min son. Han har lagt sig ned, han vilar som ett lejon, som en lejoninna -- vem vågar oroa honom?
Spiran ska inte vika ifrån Juda, inte härskarstaven ifrån hans fötter, till dess han kommer till Silo och folken blir honom hörsamma.
Han binder vid vinträdet sin åsna, vid ädla rankan sin åsninnas fåle. Han tvår sina kläder i vin, sin mantel i druvors blod.
Hans ögon är dunkla av vin och hans tänder vita av mjölk.
Sebulon ska bo vid havets strand, vid stranden, där skeppen ligger; sin sida ska han vända mot Sidon.
Isaskar är en stark åsna, som ligger i ro i sin inhägnad.
Och han såg att viloplatsen var god, och att landet var ljuvligt; då böjde han sin rygg under bördor och blev en arbetspliktig tjänare.
Dan ska skaffa rätt åt sitt folk, han såväl som någon av Israels stammar.
Dan ska vara en orm på vägen, en huggorm på stigen, en som biter hästen i foten, så att ryttaren faller baklänges av.
HERRE, jag längtar efter din frälsning!
Gad ska trängas av skaror, men själv ska han tränga dem på hälarna.
Från Aser kommer fetma, honom till mat; konungsliga läckerheter har han att ge.
Naftali är en snabb hind; han har sköna ord att ge.
Ett ungt fruktträd är Josef, ett ungt fruktträd vid källan; dess grenar når upp över muren.
Bågskyttar oroar honom, de skjuter på honom och ansätter honom;
ändå förbliver hans båge fast, och hans händer och armar spänstiga, genom dens händer, som är den Starke i Jakob, genom honom som är herden, Israels klippa,
genom din faders Gud -- han ska hjälpa dig. genom den Allsmäktige -- han ska välsigna dig med välsignelser från himmelen därovan, välsignelser från djupet som utbreder sig därnere, välsignelser från bröst och sköte.
Din faders välsignelser når högt, högre än mina förfäders välsignelser, de når upp till de eviga höjdernas härlighet. De ska komma över Josefs huvud, över dens hjässa, som är en furste bland sina bröder.
Benjamin är en glupande ulv; om morgonen förtär han rov, och om aftonen utskiftar han byte.»
Alla dessa är Israels stammar, tolv till antalet, och detta är vad deras fader talade till dem, när han välsignade dem; åt var och en av dem gav han sin särskilda välsignelse.
Och han bjöd dem och sade till dem: »Jag ska nu samlas till mitt folk; begrav mig bredvid mina fäder, i grottan på hetiten Efrons åker,
i den grotta som ligger på åkern i Makpela, gent emot Mamre, i Kanaans land, den åker som Abraham köpte till egen grav av hetiten Efron,
där de har begravit Abraham och hans hustru Sara, där de också har begravit Isak och hans hustru Rebecka, och där jag själv har begravit Lea,
på den åkern som jämte grottan där köptes av Hets barn.»
När Jakob hade givit sina söner denna befallning, drog han sina fötter upp i sängen; och han gav upp andan och blev samlad till sina fäder.
1 Mosebok 49

1 Mosebok 50
Då föll Josef ner över sin faders ansikte och grät över honom och kysste honom.
Och Josef bjöd läkarna som han hade i sin tjänst att de skulle balsamera hans fader; och läkarna balsamerade Israel.
Det tog fyrtio dagar; så många dagar tar det nämligen för balsamering. Och egyptierna begrät honom i sjuttio dagar.
Men när gråtodagarna efter honom var förbi, talade Josef till Faraos husfolk och sade: »Om jag har funnit nåd för era ögon, så framför dessa mina ord till Farao :
Min fader har tagit en ed av mig och sagt: 'När jag är död, begrav mig då i den grav som jag har låtit gräva åt mig i Kanaans land.' Så låt mig nu fara dit upp och begrava min fader; sedan ska jag komma tillbaka igen.»
Farao svarade: »Far dit upp och begrav din fader, efter den ed som han har tagit av dig.»
Då for Josef upp för att begrava sin fader, och med honom for alla Faraos tjänare, de äldste i hans hus och alla de äldste i Egyptens land,
därtill allt Josefs husfolk och hans bröder och hans faders husfolk; endast sina kvinnor och barn, och sina får och fäkreatur lämnade de kvar i landet Gosen.
Och både vagnar och ryttare for dit upp med honom; och det var en mycket stor skara.
När de nu kom till Goren-Haatad, på andra sidan Jordan, höll de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han anställde en sorgefest efter sin fader i sju dagar.
Och när landets inbyggare, kananéerna, såg sorgefesten i Goren-Haatad, sade de: »Det är en högtidlig sorgefest som egyptierna här håller.» Därav fick stället namnet Abel-Misraim; det ligger på andra sidan Jordan.
Och hans söner gjorde med honom som han hade sagt till dem:
hans söner förde honom till Kanaans land och begravde honom i grottan på åkern i Makpela, den åker som Abraham hade köpt till egen grav av hetiten Efron, gent emot Mamre.
Och sedan Josef hade begravit sin fader, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla dem som hade farit upp med honom för att begrava hans fader.
Men när Josefs bröder såg att deras fader var död, tänkte de: »Kanske ska Josef nu bli hätsk mot oss och hämna oss allt det onda som vi har gjort mot honom.»
Därför sände de bud till Josef och lät säga: »Din fader sa till oss så före sin död:
'Så ska ni säga till Josef: Käre, förlåt dina bröder vad de har brutit och syndat, i det att de har handlat så illa mot dig.' Förlåt alltså nu din faders Guds tjänare vad de har brutit.» Och Josef grät, när de lät säga detta till honom.
Sedan kom också hans bröder själva och föll ner för honom och sade: »Se, vi vill vara tjänare åt dig.»
Men Josef sade till dem: »Var inte rädda. Tar ni mig för Gud?
Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo, för att låta det ske, som nu har skett, och så behålla mycket folk vid liv.
Var därför nu inte rädda; jag ska försörja er och era kvinnor och barn.» Och han tröstade dem och talade vänligt med dem.
Och Josef bodde kvar i Egypten med sin faders hus; och Josef blev ett hundra tio år gammal.
Och Josef fick se Efraims barn till tredje led; också av Makir, Manasses son, föddes barn i Josefs sköte.
Och Josef sade till sina bröder: »Jag dör, men Gud ska säkerligen se till eder, och föra er upp från detta land till det land som han med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob.»
Och Josef tog en ed av Israels barn och sade: »När nu Gud ser till er, för då mina ben härifrån.»
Och Josef dog, när han var ett hundra tio år gammal. Och man balsamerade honom, och han lades i en kista, i Egypten.
1 Mosebok 50



Fler sidor
1 Mosebok 1-5 1 Mosebok 6-11 1 Mosebok 15-37 valda delar 1 Mosebok 39-43
1 Mosebok 44-50

tags: Jesus, Jesus Kristus, Gud, skapare, skapelsetro, skapelse, bibleln, kristen tro, kristen, kyrka, religion, hopp, gudstro, jorden, naturen, ekosystem, planeten, planet, natur
Bibelkoder, profetior om Jesus Kristus som Messias i 1 Mosebok. Evangeliet dolt i namnet på de 12 stammarna av de 144,000 .. och mer.
Påsk - Guds nya förbund, våra synder förlåtna. Jesus Kristus - Guds heliga offerlamm.
Jesus Kristus är Israels och hela världens Judiska Messias
Hur man blir frälst.
Att bli en Kristen.
Israel - Guds heliga land.
Jerusalem - Herren Sebaots heliga stad, Jesus Kristus stad.
Förbundsarken har hittats!
Varningar för kyrkan i den yttersta tiden.
Grunderna för kristen tro och grundläggande sanningar, historisk tidslinje.
De Tio Budorden.
Den förbjudna frukten, Adams fall.
För de som söker Gud finns det hopp. Gud är verklig. Namn och titlar på Gud. Många vackra foton på skapelsen.
Himmelska uppenbarelser om paradiset, Gud Fadern och Jesus Kristus. Ge ditt liv till Gud.
Kristen musik, lovsånger, gospel, reggae, bluegrass, hymner
Det nya Jerusalem i himlen, Guds heliga stad kommer vara enorm. Kristus brud tvättad ren. Visioner om paradiset.
Skapelsen -Bilder på vacker natur och djur.
Den mänskliga kroppen är ett resultat av intelligent design
Stora brister i evolutionsteorin
Gud den allsmäktige skaparen vår fader, Abraham och Moses Gud. Argument och länkar till Kristen skapelsetro och värdegrund.
Länkar till kristen tro, Jesus och församlingar.
Varningar i den yttersta tiden - först uppryckelsen, sedan Guds vrede och domar. Kristi brud förbered dig!
"Se, jag kommer snart och har med mig min lön." Uppryckandet av församlingen.
Drömmar om uppryckelsen, profetiska drömmar, varningar
Guds varning till de tysta väktarna. Varningar till de olydiga. Vad avgör om du är frälst eller inte?
Varningar till de fem oförståndiga jungfrurna
Och inför honom ska församlas alla folk... "Jag var hungring, Jag var törstig, Jag var en främling"
Vad är vilddjurets märke?
Guds dom för dem som inte söker honom. Valda predikningar och Bibelord.
Förföljelse av Kristna
Namn på Gud och Jesus i Bibeln. Treenigheten -Fadern, Sonen och den Heliga Anden
Bilder på Jesus Kristus
Jesus Kristus är Guds son, Messias - vår frälsare. Han tog det ultimata straffet för våra synder. Han återuppstod också från döden. Genom honom kan du få evigt liv.
Jul evangeliet, den historiska berättelsen om Jesus Kristi födelse, Betlehems stjärna, änglarna, de vise männen, Herodes
Jesus Kristus korsfästelse. Han gav sitt liv. Han gav allt han hade. Bibelverser om helgelse och frälsning
Jesu Kristi uppståndelse. Han, Guds son besegrade döden.
Han dog och uppstod på tredje dagen. Han är Herre över Sabbaten.
Jesus Kristus är vår överstepräst. Utvalda Bibelord mest från Hebreerbrevet. Utvalda predikningar och vittnesbörd.
Mer Bibelord från Hebreerbrevet. Det gamla förbundet har upphört.
Utvalda predikningar och vittnesbörd.
Platsen för Moses korsning av Röda havet och Noaks Ark hittade. Sodom och Gomorras ruiner upptäckta.
Abort stoppar ett hjärta som slår.
Respektera livet och ta ställning mot abort.
Att övervinna sexuell synd
Porneia, homosexualitet, sexuell synd
Ägd av porrmissbruk. Bli av med porrmissbruk och återskapa livet.
Att bedra sig själv som Kristen och avfalla från tron, leva i synd
Falska nyheter, falska profeter, falska lärare, betalda skådespelare på Youtube
Det stora avfallet i de sista dagarna
Undervisning om helvetet i Bibeln
Undervisning om himlen i Bibeln
Bibelverser om Gud, Den Evige. Bibelverser om nåd, Guds frälsningsplan, tid och evighet
Bibelverser om att ära Gud. Han är det bästa som finns. Gud är värdig att prisas
Bibeln inläst som ljudfil online. Lyssna till Guds ord på webben. Bibeln i text online.
Healing, mirakler, Kathryn Kuhlman och mer. Jesus är en stor healer.
Listor på uppfyllda profetior och genomförda mirakler i Bibeln
Filmer med kristet budskap, The Passion of the Christ, Bibeln: Miniserien, De tio budorden, Apostlagärningarna och mer.
1 Mosebok valda delar
2 Mosebok valda delar
3 Mosebok valda delar
4 Mosebok valda delar
5 Mosebok valda delar
Samuelsboken valda delar, Apostlagärningarna.
David smord som kung över Israel.
Bibelverser från 1 Samuelsboken och 2 Samuelsboken
Valda bibelverser om Elia och Elisa,
första och andra Kungaboken.
Daniels bok valda delar
Kung David, förfader till Jesus från Nasaret. Jesus kristus som är Messias och Israels eviga Kung.
Matteusevangeliet valda Bibelord
Markusevangeliet valda Bibelord
Lukasevangeliet valda Bibelord
Johannesevangeliet valda Bibelord
Apostlagärningarna valda Bibelord
Romarbrevet valda Bibelord
Första Korinthierbrevet valda delar
Andra Korinthierbrevet valda delar
Galaterbrevet och Efesierbrevet valda delar
Kolosser- Thessalonikerbrevet, Timoteusbrevet valda Bibelord
Att be till Herren under bar himmel
Vintern är en bra tid för bön utomhus
Inspiration och motivation i bön och tillbedjan
Att Söka Gud genom fasta och bön
Hälsosam kost, lågkolhydrats kost
Fariseism och religiös stolthet
Bibeln och homosexualitet. Jesus kan förändra ett homosexuellt liv. videos med vittnesbörd.
Efter 20 år som bög så lever jag inte ett homosexuellt liv längre.
Konflikten av att vara homosexuell och kristen. Min erfarenhet, mina dikter.
Mina andliga erfarenheter, mitt möte med Jesus Kristus - kraftfull strålande energi, himmelsk glädje, absolut Gudomlig kraft, mitt liv och mina drömmar
Om mig, kontakt